Ultraljud

Idag har vi varit på ytterligare ett ultraljud för kontroll av de smås tillväxt. Och växer till sej gör de!
Nu blev deras beräknade vikt ca 2000 gram var, dvs det kilo jag ökat i vikt sedan förra ultraljudet är den viktökning som bebisarna stått för...

Idag passade en av tvillingarna på att visa upp sin profil för oss med, riktigt kul att kunna urskilja haka, läppar, näsa och panna på TV-skärmen!

Tvilling 1 (den som kommer komma ut först av de två) ligger riktigt långt ner nu, så kanske inte såå konstigt att jag ständigt känner mej kissnödig då..! ;-)

Vi kunde också se hur de rör vid varandra i magen genom skiljehinnan, petar på varann med handen och den andra svarar med en liten spark etc.


Allt såg fortfarande kanonfint ut. De övar på andingsrörelser som de ska, hjärtana slår fint, moderkakorna var OK och fostervattenmängden som den skulle.

De följs också åt tätt i sin utveckling i vikt och storlek. Känns bra!

Gravid -välsignelse (eller förbannelse?!)

Att vara gravid har sina baksidor, helt klart.
Missförstå mig rätt nu, jag och Oscar ÄR SÅÅÅÅ GLADA ATT VI VÄNTAR VÅRA SMÅ! Ingen tvekan om det, men ibland känns det allt tufft allt man måste gå igenom för de små liven och än så länge kan de ju inte ge tillbaka så mycket heller. Och de små sparkar som jag i början tyckte var så underbara att känna, känns inte så uppskattade längre då det numera inte är små försiktiga puffar utan mer av jordbävnings-karaktär..!

Nackdelar:
* Ständigt kissnödig (igår låg de dessutom och tryckte så på min urinblåsa att jag trodde jag skulle bli helt inkontinent!)

* Hormonrubbningar och obalans (med tvillingar DUBBELT upp! Känns verkligen olustigt att uppleva sej själv som en bitch då och då!)

* Måste hela tiden tänka på vad jag äter, så att de små får i sej allt viktigt. (t ex inget te eller mjölkprodukter till frukost eller upp till två timmar efter så kroppen kan tillgodogöra sej järntabletten)

* Alla dessa läkartider och kontroller då det ska tryckas och klämmas på en

* Folk kan ibland få för sej att skratta åt stora magen (kul sådär när man har SJU veckor kvar!)

* Magen är plötsligt allas egendom (oftast läggs de främmande händer på magen och SEN frågas det, "får jag?")

* Klumpighet och orörlighet till viss del (magen hänger liksom inte med resten av kroppen. Att vända sej i sängen blir ett projekt och att plocka upp saker från golvet en omöjlighet!)

* etc


FÖRDELAR:

* Snart blir livet sej aldrig likt igen och vi kommer få vår efterlängtade familj.

* Ju mer magen växer ju närmre kommer vi målet, att få träffa de små vildarna/älsklingarna!
Ingen längtan i världen går att jämföra med den inför deras ankomst.

* Att vara gravid är en förmån, inte alla förunnat. Att vänta två, borde således vara en dubbel välsignelse.

Om fördelarna väger upp nackdelarna? Nja, inte alla dagar kanske, men totalt sätt; TVEKLÖST! :-)

Nu ska jag äta frukost, med järntablett och folsyra, extra berikad c-vitaminrik juice, leverpastejmacka och utan vare sej te eller mjölkprodukter! ;-)
Allt för mina älsklingar...

Barnmorskebesök och förlängd sjukskrivning

Igår var jag hos min barnmorska på kontroll igen. Allt är absolut tiptop med bebisarna! Mitt blodtryck är perfekt, jag har utmärkt järnvärde (t.o.m. så högt nu att jag bara behöver ta järntablett varannan dag fr.o.m. nu), bra hjärtljud på båda bebisarna och mitt urin visade inga konstigheter.
Märkligt! Känns nästan som lite av ett hån, då jag faktiskt har det tufft och mår hyfsat risigt i min graviditet. Men bebisarna har det iaf kanonbra inne i magen.
Jag har gått upp 1 kilo i vikt de senaste två veckorna, så sammanlagt har jag nu gått upp elva kilo och mitt symfysmått är 37cm. Barnmorskan tyckte sej se att jag magrat i mej själv en del på sistone, något jag inte tänkt på. Men så bad hon mej tänka efter om klocka etc satt lösare nu, och visst det gör den faktiskt! Så kanske inte såå märkligt ändå då att bebisarna mår finfint medan jag känner mej allt svagare -de äter av mej!!!!!
Jag har svårare och svårare att sova om nätterna, de är så livliga de små och ingen liggställning tycks riktigt passa dem. Dessutom har jag åkt på en rejäl förkylning nu med, halsont och snuva med nästäppa samt allmän matthet i kroppen. Och så gör magen ont till och från och det blir ju inte bättre av att de lever rövare större delen av dygnet med! SUCK.
Jag gnällde av mej lite till barnmorskan och hon lyssnade och sa tröstande saker så gott hon kunde. Jag har verkligen fått en toppen-barnmorska som jag känner stor tillit och trygghet i! :-)
Tur det iaf.

(När jag kom till barnmorskan sa hon att hon bara skulle hämta sin student, hon från föräldrautbildningen, då hon gärna ville träffa en tvillinggravid. Men vi träffades ju igår!, sa jag. Joo, fast hon ville nog allt få klämma lite på en tvilling-gravidmage med. Kul sådär!
Bara att ställa upp antar jag. Men innan studenten kom frågade barnmorskan vad vi tyckt om föräldrautbildningen och jag berättde som vi upplevt den. Att den inte direkt gav något, annat än ökad oro inför vår tvillingförlossning då..! Sen kom studenten och när det var dags för undersökning av min mage tryckte och klämde hon både här och där, högst obekvämt!! Men men, förstår att jag som tvillinggravid är något unik och nån måste ju ställa upp som försökskanin, hur ska den stackars tjejen annars bli bättre?!)

Idag på morgonen var jag hos läkaren på mödravården för att få min sjukskrivning förlängd, bara formalitet egentligen för försäkringskassan, men jag valde att ta med Oscar ändå idag. Så när vi satt där i väntrummet tittade min underbara barnmorska förbi och kom och satte sej hos oss när hon såg oss. Frågade hur natten varit etc. Sa att hon gärna tagit magen några dagar åt mej om hon kunnat för att underlätta lite.. Så gullig!
Sen pratade vi lite allmänt om min trötthet och att jag är less på att vara gravid och Oscar berättade att vi diskuterat en del hemma om alternativet kejsarsnitt iaf osv. Vi pratade säkert i en kvart innan jag blev inropad till läkaren. Oscar var mittuppe i en fråga till barnmorskan då, så jag gick in själv. När jag sen kom ut igen en kvart senare satt Oscar kvar med barnmorskan.
Han hade fått en bra och lugnande pratstund med henne och det var nog positivt att han fick den utan mej där. Nu känner han sej också något lugnare, hon är så bra och ingjuter ett totalt lugn i allt som har med graviditeten att göra! :-D

Hos läkaren passade jag på att fråga om två röda märken jag har i pannan också (ett som jag haft sedan flera år tillbaka och ett mindre som tillkommit under graviditeten), detta då min mamma bett mig kolla de då hon själv haft hudförändringar som visat sej vara cancer. Läkaren betryggade mej dock om att det var helt ofarliga märken båda två -ingen cancer alls! Det första var något märke som kallas spiders och som har med blodkärlen att göra, helt ofarligt och kommer försvinna med tiden. Det andra, lite mindre märket hade med min hormonbalans under graviditeten att göra och kommer med all sannolikhet inte finnas kvar då min graviditet är avklarad. Skönt att veta!

Nu är jag hemma igen och Oscar har åkt till jobbet i vanlig ordning. Ska verkligen ta det lugnt idag och hoppas att min förkylning tvärt försvinner så att jag kan gå på magplasket imorgon iaf!

Snörvel/Shoop

Hektisk vecka för ett tag sedan!

För några veckor sedan hade vi besök av vänner från Holland, Susanne och Erik. De är båda personer vi tycker mycket om och vi såg framemot att träffa dem igen, visa Sverige och vårt hus osv. Susanne sjöng förövrigt på vårt bröllop för ett drygt år sedan -så vackert! Och Erik agerade fotograf under minglet innan själva bröllopsmiddagen.

Så iaf, de kom hit på besök onsdagen den 12 Augusti och vi hämtade dem på flygplatsen nio på morgonen. Oscar skulle jobba så det blev mest ett snabbt hej för hans del innan han lämnade av oss hemma och sen åkte igen.

Jag tycker om att vara värdinna och att bjuda och skämma bort mina gäster, så jag hade gjort en lista med 15 olika middagar som de sedan fick välja ifrån och sa att vi gärna bjuder på middag de 5 kvällar de är här, men att de nog får stå för lunch själva, då jag är höggravid och allt. De valde och sen åkte vi iväg för att storhandla inför deras veckolånga besök.

(Notan från ICA hamnade väl i runda slängar mellan 1000-1500kr)

Första dagen var de ju så klart väldigt trötta efter resan så de sov sedan i sisådär 3 timmar efter att jag fixat lunch åt dem och mej. Sen åt vi middag ihop på kvällen. (Oscars goda grillade kycklingfilé, med egenuppgrävd nypotatis, sallad och falsk bearnaisesås -det godaste vi vet!)

Dagen efter bjöd tyvärr vädergudarna på oväder med åska, blixt och skyfall med hagel (!) så då var de kvar och hängde i huset fram tills jag skulle på ultraljud som jag bjöd med Susanne på. (Även denna dag fixade jag lunch och middag åt oss tre)

Det var lite skoj då hon aldrig upplevt ett ultaljud förut och då Oscar inte kunde följa med. Extra häftigt var det då Susanne filmade hela besöket så att vi nu har ett ultaljudsminne att visa de små när de blivit lite äldre!

På fredagen var det full rulle då jag skulle visa våra Holländska gäster Göteborg och dess sevärdheter! Denna dag var jag way too active för mitt och magens bästa!!!!

Först åkte vi Paddan-båten, sen var vi på Liseberg och sist var vi på Universeum. Jag ville så gärna vara en god värdinna och tourguide och visa dem allt, men med facit i hand och med tanke på att jag faktiskt är sjukskriven av en andledning, tog jag mig vatten över huvudet den dagen med all aktivitet och allt promenerande i gassande sol! Men det var nog också min absolut sista och mest aktiva dag under min graviditet, för nu orkar jag inte ens göra hälften!

På kvällen gjorde vi alla fyra pizza ihop hemma.

På lördagen sen var Oscar ledig och tog då med Erik på en heldags fisketur, medan Susanne ville ha med mej in till stan för att titta på bröllopsklänning. De gifter sej nästa sommar och tydligen är bröllopskläder och brudklänningar betydligt billigare i Sverige än i Holland. Så vi for omkring på flera olika ställen för att titta på klänningar, men en lördag stänger tydligen dessa specialbutiker extra tidigt, något vi missat! Så efter flera timmar runtflängande från den ena stängda butiken till den andra, åkte vi regnvåta, hungriga och utmattade hem. Detta var INGEN bra uppföljning för en kvinna i mitt tillstånd efter gårdagens all akivitet!

Väl hemma fixade killarna tacos!

På söndagen straffade min aktivitet sej rejält! Då väcktes jag tidigt av missnöjda sparkar i magen, kändes som de funderade på att ha sönder mina revben och jag behövde verkligen en lugn dag. Tyvärr tror jag det är svårt för människor i allmänhet som aldrig själva varit gravida, att förstå vad en LUGN DAG innebär för en gravid, för våra kära gäster valde att stanna kvar i huset den dagen och titta på TV, sitta vid datorn med ljud på Holländska på HÖGT, skratta högt och vissla glatt, när allt jag önskade var att få vara själv i huset i lugn och ro utan några som hlest ljud så att jag kunde koppla av fullständigt..! SUCK! Det var tufft att vara värdinna då.

Till slut förstod de nog iaf för de lånade bilen och åkte till Alingsås i tre timmar och fixade själva middag den dagen. Det var precis vad jag behövde och när de sedan kom tillbaka var jag utvilad och vid bättre mod.

Måndagen, som var deras sista dag här, tillbringade jag och Susanne återigen i Göteborg i jakt på klänning till bröllopet, men denna gång fann vi en efter sisådär två timmar. Det var skönt och hon blev riktigt nöjd!

På kvällen flög de sedan hem.

Det är kul med besök och både Oscar och jag tycker egentligen om att vara värd/värdinna, men ibland blir det för mycket av det goda liksom! Att ha gäster boende hos sej i sex dygn (!)

när man är höggravid är inte att rekommendera. Om sedan gästerna väljer att mer eller mindre helt leva på en med, dvs förvänta sej frukost, lunch och middag varje dag som ska tillagas av den gravida, då blir det bara för mycket.

(En annan detalj som vi inte fann så lustig med besöket var att Holländare har väldigt annorlunda matvanor i jämförelse med oss, t ex är vatten tydligen ingen dryck enligt dem. SÅ Coaca Cola och Juice gick åt i demensioner vi aldrig kunnat drömma om under deras vistelse..)

Nåja, det VAR VÄLDIGT TREVLIGT att träffa dem igen, men nästa gång ska vi vara bestämda på punkten max 3 nätter hos oss och vi står endast för ett mål lagat mat per dygn.. hahaaaahaaaa! ;-)

Det ska vara kul att bjuda och det blir det inte när det förväntas av en, tycker vi.

UNDERSÖKNING:

En fråga till dej som läser detta: Om du sover över hos någon och det på morgonen bjuds på frukost (flera olika sorters bröd och knäcke, smör, ost, gurka, tomat, juice, mjölk, kaffe, te, leverpastej, marmelad, skinka, kokt ägg, yoghurt mm)

skulle du då få för dej att resa dej upp och själv hämta jordgubbssylt ur kylen för att bre ett tjockt lager på din knäckemacka?!

Jag bara undrar!

/Shoop -inte en så god värdinna som man skulle kunna tro

Vecka 33

På BarnTotal.se kan man läsa detta om vecka 33:

I magen:
Barnet kan nu skilja på ljus och mörker och pupillerna kan vidga och dra ihop sig. Precis som en nyfödd bebis sover barnet mestadels av tiden. Nu kan det till och med ha REM-sömn, det vill säga den delen av sömnen som man drömmer under. Barnets lungor är nästan helt färdigutvecklade och deras alveoler är täckta med surfactant som ska hjälpa barnet att andas när det är fött. Det samlar på sig fett som värmer och skyddar och barnet ökar en hel del i vikt under graviditetens sista veckor. Nu ligger det oftast i rätt ställning inför födseln, det vill säga med huvudet nedåt.

2-2.2 kg
43 cm
Längden mäts från huvud till fot.

Blir full i skratt när jag läser att barnet, dvs barnen i mitt fall sover mestadels av tiden nu. Stämmer så INTE på mina små! De sparkar och busar runt nästan för jämnn nu. Tror att de isf sover i skift för det känns som att det allt som oftast är liv och rörelse därinne!

Jag vra på extra tillväxt ultraljud för knappt två veckor sedan och då var deras beräknade vikt 1550g och 1650g, bara strax under vad som är normalt i den veckan.
Ska på nytt ultraljud på torsdag, så då vet vi hur det är nu.

Idag har jag varit väldigt trött på magen och att vara gravid! Ingen ställning känns bekväm längre vad gäller att sitta eller ligga liksom. Dessutom har jag fått otroligt ont i halsen och diverse förkylningssympton, svårt att andas genom näsan, extra trötthet, matt och typ muskelvärk. Bah! Kan de inte bara komma snart nu då...

Jag längtar efter at få tillbaka mina kropp och att få träffa de små vildarna! :-)
So long/Shoop

Föräldrautbildning

Hm, jag och Oscar var på första tillfället av totalt fyra träffar för föräldrautbildning. Vi visste väl inte riktigt vad att vänta oss egentligen, men efter tre timmar kan jag säga att det gav verkligen inte mycket!
Sex par var vi och hon som höll i det hela var student...! Färdigutbildad barnmorska skulle hon visste vara i januari. Shit, tjejen var skitnervös och kändes allmänt osäker, inte direkt att hon utstrålade lugn och trygghet till oss som samlats.
Inte blev det bättre när hon typ inte kunda svara på en enda av mina följdfrågor "..och hur är det om man ska ha tvillingar då?" (T ex kommer det vid förlossningen vara barn, barn och sen moderkaka, moderkaka eller varannat?) Hon lovade ju såklart att ta reda på det hon inte visste, men i största allmänhet handlade kvällen om förlossningen och dess olika skeden och jag måste säga att jag är mer rädd för den nu än jag var förut. Hon pratade massa om smärta, efterbörd och eftervärkar etc och la till att för mej som väntar två blir det såklart jobbigare och mer eftervärkar etc! -KUL! :-/

Oscar funderar på att skolka nästa gång, han måste ju ta ledigt från jobbet för att gå då det är mellan klockan 15-18. Jag klandrar honom inte det minsta!

Imorgon ska jag träffa min barnmorska igen för de vanliga testerna etc, ska nog passa på att berätta för henne då hur vi upplever kursen.

Kvällen avslutades med nån typ av avslappningsövning då vi fick lyssna på en inspelad mansröst, men då passade mina små i magen på att sparka extra mycket och leva rövare ihop så nån avslappning var det inte tal om för mej!!!

suck! /Shoop

Vatten = tyngdlös för en stund

MAGPLASKET!


Igår var jag på Magplasket för andra gången. Det är vattengympa för gravida som hålls av instruktörer som också är utbildade barnmorskor -tryggt! Vi gympar i vattnet i ca 30 minuter (redan jobbigare andra gången än första, då jag gått upp 1 kg sen sist), sen har vi coaching inför förlossningen en stund, igår pratade vi och övade andning, sist var det knipövningar, efter det har vi någon typ av avslappning i bassängen eller babymeditation.
Det är fantatsikst härligt att i den 34-gradiga bassängen få känna sig lätt och "normal" för en stund, men OJJ vad tung magen känns när man går ur bassängen! Ungefär som om någon satt fast ett elvakilos bowlingklot runt höften på en medan man badade utan att man visste om det..! Skillnaden mot tygndlösheten med vattnet flyhjälp mot att bära på magen av egen kraft på land är enorm.

Vi är ca 18 blivande mammor i min grupp (jag är dock den enda med två i magen) och alla har givetvis mindre mage än jag. Små, små söta magar går de omkring med allihop. Igår frågade jag en av dem hur långt gånegn hon var, varpå hon svarade att hon är i vecka 35.. Hrm, otroligt liten mage måste jag säga! Jag har ju gått in i min 33:e vecka nu och är betydligt större.
Men så har jag ju också TVÅ mså älsklingar i min mage.

Under babymeditationen osv pratas det ju om att lägga fokus på sin bebis, sina bebisar; översätter jag tyst i mitt huvud ;-)
Likadant när man läser gravidböcker etc, BEBISAR.. hihii
Men normen är ju att få ett barn, så det är väl OK, men jag saknar verkligen böcker som riktar sej till oss som väntar två.

Idag ska jag försöka få rumpan min ur soffan och bege mig till min arbetsplats för ett snabbt besök, de är nog nyfikna på stora magen nu!

Lovar att uppdatera mer snart!
/Shoop

Bilder!

Min mage framifrån...

...och så den ser ut i profil numera!

Orolig natt

Vaknade klockan tre i natt av magont och enorma sparkar i magen! Riktigt olustigt. Kändes som de små var riktigt arga på mej av någon anledning eller att de helt plötsligt bråkade om platsen där inne alternativt försökte byta plats med varandra i magen..!
Jag väckte Oscar och han trodde det kanske kunde bero på att det var kokhett i sovrummet så efter att ha haft på ACn i sisådär 20 minuter och rummet blivit betydligt svalare, lugnade de sig faktiskt..
Vet ju fortfarande inte vad det berodde på, men läskigt var det!
Ska se till att verkligen ta det lugnt idag så de inte får för sej att titta ut inom det närmaste. Igår var jag ganska aktiv, var iväg och handla mat med tunga matkassar själv, bakade, fixade middag, badade och simmade/trampade vatten i ca 20 minuter i ca 20 gradig sjö och var uppe till sent...
Ska prata med barnmorskan om detta med soarkar och magont när jag träffar henne på tisdag. Kanske är det som allt annat: NORMALT! ;-)

Nu har jag iaf påbörjat vecka 31 och joo, bild på stora magen kommer snart.

P.S. Nu kan jag äta glass och mjölkprodukter igen! Höll upp i en dryg vecka, men provade så smått igen sen och det verkar gå OK. Dock undviker jag mjukglass som jag tror utlöste den oroliga magen sist...

Chill out!
/Shoop