1-årsdagen

Söndagen den 26 Sepember 2010.

Klockan 05.53 (den tid då Elly föddes) var vi inne hos tjejerna och sjöng "ja må de leva" och uppvaktade våra 1-åringar med paket i sängarna. Amanda hade varit vaken i en kvart redan då och vägrade att somna om, så ödet bestämde tiden för vårt firande, även om det var himla festligt att det blev just Ellys födelsetid!

När de fått sina paket av oss fick de komma in i vår säng och mysa och få välling. Vår förhoppning var givetvis att vällingen skulle verka lite som sömnmedel åt de små damerna, men så var inte fallet! De var väldigt pigga och uppspelta av allt firande. Så jag hämtade in deras nya leksaker till vår säng och så fick de sitta mellan oss i sängen och leka, då kunde vi ju åtminstone vila liggande om än inte sova.

Klockan tre var det dags för släktkalas för födelsedagsbarnen. Oj vad de fick paket! Bl.a. fick de en rutschkana, kulramar, plocklåda i form av ett hus med nycklar till, cd-skiva med "bra-att-ha-sånger", varsitt badlakan till babysimmet med pippi/barbafamiljen och t-shirts med texten "övningsgår". Vi uppskattade alla presenterna mycket! Fast det blev så mycket på en gång att vi valde att vänta med vår stora present till dem, varsin Bobbycar. De får helt enkelt få dem en helt annan vanlig dag! (Fast Amanda och Elly tyckte nog ändå att presentbanden, pappret och kartongerna var roligast! Hahaaa.)

Stora kartongen till rutschkanan var skoj!

Collage med alla presenter!

Vi bjöd på chilicorncarne med tillbehör och sen var det givetvis hemmagjord tårta och kakor. Tjejerna provade såklart också tårtan, som var en chokladrulltårta med bananfyllning samma som jag hade på min 1-årsdag, men de var inte så förtjusta trots att de i vanliga fall alltid gillar banan. Kanske ska vara glada att de inte blev sockerfrälsta! ;-) De valde majskrokar framför allt sött. Tårtan matade de mig och Oscar med.

Varsin tårta med ljus.

När man fyller 1 får man äta själv utan hakklapp!

Det var ett väldigt lyckat kalas, tjejerna var goa och glada hela tiden och njöt av all uppmärksamhet. Det är två högt älskade döttrar vi har, och att mina syskon inte har barn ännu gör dem ju knappast mindre bortskämda av min sida av släkten..! Oscars syster har en son i skolåldern, så där är de inte enda barnbarnen, men enda tjejerna och extra speciella förstås då de är två! ;-)

Sötaste 1-åringarna vi vet, dagen till ära i fina klänningar och guldhjärthalsbanden från dopet. Ellys rosa klänning hade jag på min 1-årsdag och Amandas klänning har farmor Agneta gjort åt henne, en precis likadan som Ellys fast i annan färg. Så söta!!

Stora dagen!

Ikväll för exakt ett år sedan låg jag och sov. Oscar satt nere och tittade på TV och om ca 75 minuter skulle vattnet gå..!
Det är så fantastiskt att tänka tillbaka på den kvällen/natten och hela förloppet då vi fick våra efterlängtade döttrar!
Imorgon är det den stora dagen, våra små troll fyller 1 år.
Vi har förberett med paket och vällingflaskor inför morgondagens "firande på sängen" med sång och hurra! Älsklingarna anar inget och kommer väl inte fatta någonting då vi dundrar igång med sång på morgonen...
1 år av oändlig kärlek!
26 September 2009 - den bästa dagen i mitt liv!! :-)

Enäggs- eller tvåäggstvillingar

Ja, om det rör sig om enäggs eller tvåäggstvillingar är den vanligaste frågan vi får om döttrarna. Alltid svarar vi samma, att vi inte vet, men att de under graviditeten hela tiden sa att det med typ 99% säkerhet var tvåäggs då de hade så tydliga skiljeväggar i magen och varsin moderkaka. (Ska dock tilläggas att enäggstvillingar som delat sig tidigt i graviditeten också kan ha stark skiljevägg och separata moderkakor.) Tvåäggstvillingar har däremot alltid tydliga skiljeväggar och egna moderkakor.

Så vi vet alltså egentligen inte vilket det rör sig om i vårt fall. Under graviditeten var vi så pass övertygade om att det var tvåäggs pga alla fakta som pekade på det, enligt barnmorskan osv, att vi hela tiden trodde att vi skulle få ett barn av varje kön. Men i det fall att flickorna är enäggs, hade det ju hursom varit en omöjlighet då enäggstvillingar är identiska med samma dna, vilket betyder att det också måste vara av samma kön.

Det finns dna-test att ta inom sjukvården, till självkostnadspris (har hört att det ska röra sig om tusenlappar), för att få klarhet i tvillingfall om det rör sig om enäggs eller tvåäggs. Det är dock inget vi ens funderat på. Det visar sig väl med tiden om de är identiska eller inte, dessutom känns det inte viktigt att veta vilket heller.

Jag tror hursomhelst att de är tvåäggstvillingar av den enkla anledningen att de inte är identiska (varken till utseende eller personlighet). Jag har inga problem att skilja dem åt och se skillnad på dem, även bakifrån.

Vad tror ni, är A & E enäggs eller tvåäggs?

Ni som följt blogg ett tag har ju sett en del bilder av tjejerna, vilken bild har ni haft av dem? Att de är en- eller tvåäggs?

(förresten borde det väl heta ettäggs och inte enäggs, då ägg i singular heter ett ägg och inte en ägg...!)

Lika som bär?

Identiska?

Syskonlika?



Tvillingsystrar!

I did it! (Nåja, nästan)

Ikväll nattade jag båda två själv samtidigt. Oscar blev sen från jobbet, fastnade väl med nån kund i butiken antar jag, så jag fick ta tag i saken själv då girlsen var trötta och inte ville invänta pappa för att få välling och sova. Så vi började med att byta blöjor och sätta på pyjamas, kanske att Oscar skulle hinna ändå. Men nej, han var inte kommen då de var iförda nattstassen, så då borstade vi tänderna också. Jo, i vanliga fall gör vi ju det efter vällingen vid nattning, men ska jag natta båda själv blir det i tuffaste laget för mig! Så ikväll fuskade vi och borstade dem innan istället. När det var färdigborstat och jag värmt vatten till vällingen kom ett sms om att Oscar precis åkte från jobbet, vilket innebär dryga 15 minuter bort.

Jag bestämde mig för att försöka själv med de två vällingtörstande tröttisarna.
Bar upp båda och la dem i sina sängar med varsin vällingflaska, men jag fick hjälpa till och hålla flaskorna då de alls inte ville göra det på egen hand. Men det gick fint det med, har ju trots allt två armar. (deras spjälsängar står bredvid varandra med en stols mellanrum så att vi kan sitta bredvid båda på en gång) När välling var uppdrucken bytte jag snabbt nappflaskan mot nappen i respektive mun och så la de sig faktiskt till rätta i sina sängar och godtog situationen. Så skönt!

Oscar kom dock hem mitt i, men lät oss hållas för att inte störa det lugn som lagt sig. Han fick en liten stund senare komma in i alla fall och hålla en hand på Elly då Amanda helt plötsligt satte sig upp i sängen! Men det gick bra det med. Elly tittade upp på sin pappa lite förvånat, men låg nöjt kvar med hans trygga hand på sin skuldra. Och Amanda la sig snällt ner igen då jag gav henne allt fokus.
Nu sover så båda två! JAG KAN! ;-)

Upptäckte förresten två ny tänder hos Elly idag. I överkäken. Blir hennes sjätte och sjunde. Lätt att se tillbaka med överseende på evenuella jobbiga nätter på sistone nu. Kommer väl de hos Amanda snart med för hon vaknade en gång i timmen i natt!!
Får se om denna natt blir lugnare.

Simma "ryggsäck"

Vi var på Babysim igår och det var som vanligt så himla skoj! Vi simmade "ryggsäck" med tjejerna och de är hur duktiga som helst på att klamra sig fast nu och ramlar endast av då vi verkligen springer fram fort i vattnet. Fast de är lika glada då de ramlar ner under ytan då de tappar taget eller inte håller ordentligt! Så häftigt att se vilka vattendjur de båda utvecklats till!

Fast vi som föräldrar är bra slut efter ett babysimpass då vi simmat med dem som "ryggsäck" under drygt halva passet! Det tar på krafterna och nu sist skulle vi göra samma övning fast med barnet på vår mage och simma ryggsim. Sååå bra på ryggsim är vi inte, det var riktigt svårt och jag var typ mer under vattnet än över. Hahaa, fast tjejerna tyckte det var skoj i alla fall.

De övar sig nu också på att själva hålla fast sig i stången längs bassängkanten, utan att hamna under ytan. Funkar riktigt bra vissa gånger, men de orkar ju såklart inte någon längre stund. De kan nu också dyka från oss till kanten, som vi nu börjat öva som ett led i att de så småningom ska kunna egen livräddning.

Båda går!

Nu går dem båda två! Elly har övat, övat och övat mest hela dagen idag på sin nya sport; att gå utan stöd. Hon var helt slut nu på kvällen och grät för minsta lilla och mer eller mindre bad om att få gå och lägga sig. Lilla gumman. Så det blev nattning för båda två redan 19:15 idag, och de somnade minst sagt ovaggat!
Det tar på krafterna att utvecklas så mycket och vara så aktiva hela dagen. Vi tror att Elly började gå själv igår redan, vi såg bara nåt steg, men idag var det tydligt då hon gjorde det gång på gång på gång.

Hujedamej för de kommande veckorna då jag har två små som nu GÅR!!!
Då kanske jag kommer tappa de sista gravkilona å andra sidan. Haahaa! Lär ju bli en del springande efter dem nu, kan jag tänka.

Val för döttrarnas framtid?

Idag är det val i Sverige.
Jag och flickornas pappa har röstat.

Igår fick jag ett sms av en närstående kvinna vars åsikter jag tar på allvar. Smset kom som ett svar på ett sms jag sänt om att ena dottern nu tagit sina första steg.
Så här löd hennes svars-sms:

HÄRLIGT! Bidra till att dina döttrar ska kunna fortsätta att gå precis så långt de vill på livets vägar utan hindrande "glastak". Detta är viktigt; med nuvande takt kommer det, i bästa fall vara lika mkt värt att vara kvinna som man här i Sverige först för Elly och Amandas barnbarn. Det tar för lång tid"

Uppmaningen handlade givetvis om riksdagsvalet, och det ska erkännas att det faktiskt fick mig att fundera. Politik är viktigt och mina barn är det viktigaste jag har!

Övningsgår

I natt sov båda två i egna rummet hela natten igen, natten innan sov Amanda hela natten där, men Elly hos oss de sista timmarna sen hon vaknat ledsen.

Och igårkväll reste sig Amanda upp mitt på golvet och gick spontant fyra steg, stannade sedan upp utan att ta stöd av något, och tog sedan ytterligare tre steg tills hon nådde fram till mig! Hon går på riktigt! Inte bara två, tre steg innan hon snabbt slänger sig mot oss för stöd, utan stabilt och säkert och helt på egen hand gick hon nu. Sååå himla stolt var hon själv också! HAAHAAA! Lillstumpan.
Det roliga är ju att detta har vi väntat och längtat efter ganska mycket och hejat på i glada tillrop, men varför egentligen? Kommer inte denna nya självständighet från döttrarnas sida bara innebär väldigt mycket mer passande från vår (min) sida?! ;-)

Vi trodde nog länge att det skulle bli Elly som gick först, men så blev det inte. Elly vågar ju testa mycket mer än Amanda, men Amanda verkar fundera mycket i sin stillhet och sen bara gör hon. Elly är mera hastig och testar och ramlar och sen upp igen liksom. Amanda fokuserar och koncentrerar sig. Det gick vägen! Ska bli spännande och se hur många dagar det dröjer innan även Elly är där. Tur att vi har mjuka pusselmattan i alla fall, så att de landar mjukt när de övningsgår!

Olika som föräldrar

Jag och Oscar är väldigt olika som föräldrar. Visst vi är generellt sätt väldigt överens om barnuppfostran osv, men vårt sätt att nå dit vi vill med våra döttrar samt vårt sätt att göra samma sak på skiljer sig väldigt åt. Mer så i vissa fall än andra.

T ex detta med badning av tjejerna. De ÄLSKAR att bada och plaska i vatten!

(Allt som oftast är det dock jag som får se till att det blir badning, då maken verkar ha dålig koll på när de badade sist och hur ofta de bör bada.)

Vi har sedan några månader börjat bada tjejerna i vårt stora badkar istället för i deras lilla badbalja och det uppskattar de mycket eftersom det är så mycket rymligare och de kan bada ihop med lätthet då. Vårt badkar är ett bubbel/massage badkar modell mindre. Dvs det är inte större än ett vanligt bakar, men har samma finesser som en stor hörnjacuzzi. Dessa möjligheter, bubbel och massage, använda givetvis inte då döttrarna badar, bör tilläggas.

När jag badar tjejerna så försöker jag göra det till en härlig och lugn stund eftersom badet ofta sker innan läggning på kvällen. Men så gör inte Oscar!

Han sätter på badkarets stereo och rockar loss med tjejerna till hög musik i badet...

(Givetvis vill då också de trycka på stereons alla knappar.)

Ingen bra grej strax innan nattning, kan jag tycka. Oscar ser det som att han "kör skiten ur dem" innan de ska sova, så att de är trötta och goa sen...

Hahaaaa, olika sätt att se det. Tjejerna gillar dock båda metoderna lika mycket verkar det som, och de verkar inte ha några problem med att förstå att mamma och pappa gör saker på olika sätt.

Samma sak är det då någon av de två är ledsen. Jag tar gärna upp barnet och pratar lugnande och kramar/tröstar medan Oscar i det läget försöker distrahera istället för att ge närhet.
Han tenderar också använda tekniska hjälpmedel i fler situationer än jag. T ex på morgonen om en av tjejerna är vaken och vill få uppmärksamhet och bli stimulerad, då kan han sätta igång musik eller barnprogram på sin iphone som sen håller henne sysselsatt en bra stund. Jag å andra sidan tar hellre henne till mig och pratar, gosar och sjunger lite ihop.
Samma situation, men skilda sätt att hantera det på!

Oscar är en bra förälder! Och det tycker jag nog mig själv vara med.
Kanske är det så generellt sätt att mammor och pappor har skilda sätt mot sina barn. Och i så fall är nog detta bara av godo! Jag menar att barn behöver både lite hårdare och busigare tag och mjukare och lugnare stunder.
När jag läste detta inlägg för Oscar innan jag publicerade det, kände han det som att jag framställde honom som sämre. Så tycker jag inte! Jag hoppas verkligen att det framgår att jag förundras över våra olikheter, men inte värderar dem.
Sen tror jag ändå att dessa olikheter kan leda till att barnen vänder sig/väljer respektive förälder utifrån situation och behov. Kanske att mamman i vårt fall får trösta oftare än pappan och att då barnen är på bushumör går de hellre till pappan som är roligare än mamman etc.
Föräldrar ska väl ändå komplettera varandra? I så fall är vi på banan! ;-)

Hur ser det ut hos er?

3:e gången gillt

Jodå, i natt, flickornas tredje natt i egna rummet så sov de båda där hela natten!
Woohoo! Så himla bra!
De sov där från ca åtta igårkväll och hela natten till klockan sex i morse för Elly och klockan sju för Amanda. Helt otroligt! Det verkar faktiskt som att de sover bättre där också än då de sov hos oss. Bra för alla alltså!
Extra glad är jag för detta innebär kanske att de sover i det egna rummet i sina egna sängar natten till födelsedagen med, så att vi kan komma och sjunga med presenter på morgonen till dem båda. Hoppas så det. :-)

Tredje natten..

Tredje gången gillt heter det visst, får se om det blir så nu vad gäller att få båda minstingarna att sova i egna rummet en hel natt. Elly har varit hur duktig som helst och sov de båda första nätterna själv i egna rummet! :-)
Amanda sov tre timmar där första natten och fem i natt, så det är på rätt väg även med henne. Vi resonerar som så att om det nu funkar för Elly att sova där så ska vi se till att det blir en trygg rutin för henne först och sen "skola in" även Amanda i detta. Bättre det än att låta Amanda väcka Elly en massa nu i början, är vår tanke. Amanda är överlag svårare vad gäller nattsömn än Elly är. Just nu sover de båda två i rummet i alla fall!

Det är väldigt speciellt att gå in till Elly i hennes eget rum på morgonen för att hämta henne då hon vaknat. Stora tjejen står då upp i spjälsängen och tittar ut i hallen samtidigt som hon ropar på oss. Då lyfter jag upp henne i famnen och ger henne en bamsekram och berömmer massa innan vi smyger in i vårt sovrum och lägger oss i stora sängen och myser med pappa och Amanda. Den stunden där med hela familjen i sängen på morgonen, är den bästa på hela dagen!
Vi har haft som vana att alltid starta dagen så. Förut kom Oscar alltid in tillsammans med Elly till mig och Amanda, när de vaknat, och så hade vi en mys-stund innan vi alla gick upp. Snart kommer vi få hämta båda döttrarna för morgonmys i vår säng. Stora tjejerna som sover i eget rum!

Elly tog förresten två mini mini steg på egen hand igår! Onsdagen den 15 September, 11 dagar innan 1-årsdagen. Undrar hur länge det dröjer innan de använder sig av sin gång. Amanda tar ju fortfarande inte några steg i större utsträckning fast hon visat att hon kan. Krypa verkar funka fint, eller varför inte kasta sig till föräldern stående! ;-)

Vågar inte ropa hej, men...

...Just nu sover de båda minsta familjemedlemmarna i sina sängar i sitt eget rum!
Vi tog tag i saken och flyttade äntligen in deras sängar i deras rum och var redo för en tuff nattning med dem i samma rum för ovanlighetens skull. Men vi hade inte behövt oroa oss. Amanda somnade direkt i sin säng efter vällingen och när Oscar kom med Elly efter att hon fått sin välling, sov hon också redan. Får väl se hur natten blir, men det ska bli trevligt att dela säng med maken igen i alla fall! ;-)

Underbart tufft

I natt ville ena dottern inte sova när hon vaknat till vid fyra-tiden. Satt upp vaken i min säng i en dryg timme och bankade och for runt på mig. Så jobbigt! Jag var dessutom helt slut igårkväll, men la mig ganska sent och behövde min nattsömn. Kan ju säga att jag var riktigt irriterad på henne och flera gånger väste surt åt henne att lägga sig ner och SOVA! Hjälpte ju föga dock. Till slut somnade hon ändå på mig.

Efter en sådan natt är det lätt att vara lite matt och lättirriterad, och det var jag...

Oscar åkte till jobbet och jag blev själv med girlsen hela långa dagen som vanligt. Men idag kändes allt så motigt. Jag tyckte tjejerna var allt annat än medgörliga och jag kände mig ledsen och uppgiven. En känsla av att längta efter vuxenkontakt, och ångest över att gå hemma med tjejerna ett helt år till, kom över mig. Kommer jag verkligen orka vara ifrån jobbet och ta hand om döttrarna under dessa två år? De blir trots allt alltmer krävande för varje dag som går och jag suktar mer och mer efter vuxna sociala sammanhang och platser där jag ses som mer än mamma...

Men så tog jag mig i kragen och bestämde mig för att göra detta till en bra dag istället för att grubbla, sura och tycka att allt är jobbigt. Jag har det ju fantastiskt bra och underbaraste Elly och Amanda är värda all möda i världen, egentligen. (inklusive sömnbrist och vuxenlängtan)

Efter tjejernas middagslur och mellanmål packade jag in oss alla tre i bilen och körde till Nolhaga Park i Alingsås. Solen sken och det var en underbar hösteftermiddag. Vi tog dubbelsulkyn och promenerade för att titta på alla djuren och sen fick tjejerna gunga lite i lekparken där. Det tyckte de om!

E & A tittar på djuren.

På vägen hem storhandlade vi på ica-maxi. Tack och lov för att de har bil-kundvagnar där så att jag kunde ha båda tjejerna sittande i vagnen. Dumt bara att man måste hämta de kundvagnarna inne i butiken, blir man ju tvungen att lämna sina barn själva i bilen när man hämtar och lämnar vagnen! Fast det gick fint det med.

Elly kör bil och Amanda åker vagn.

Tjejerna skötte sig exemplariskt hela utflykten och fick snart en trött mamma på gott humör igen! Underbara ungar, vilken makt de har över mitt känsloliv! :-)

Dopåterträff

Idag har jag varit på Dopåterträff med flickorna tillsammans med deras mormor. Det var vår församling som bjöd in alla som döpts fram till Juli-månad, på återträff med familjegudstjänst, information om kyrkans barnaktiviteter och fika med doptårta i Öppna Förskolans lokal efteråt. Det var trevligt, om än gudstjänsten var i längsta laget! 1 timmes gudstjänst är på tok för länge för en bebis att sitta still under. Amanda somnade i mormors famn under gudstjänsten medan Elly åla ömsom i mitt knä ömsom på golvet under timmen.

På fikat sen var det dags för Elly att däcka, hon somnade utmattad i mitt knä efter att hon fått lunch. Amanda vaknade strax innan Elly somnade, efter att ha sovit vidare en stund i soffan på Öppna Förskolan. Riktigt i ofas med varann idag, med andra ord. Men blir ju lätt lite så när rutinerna rubbas och de får anpassa sig. Då anpassar de sig individuellt...

Alla de döpta barnen som var på dopåterträffen fick också varsin present från församlingen; en knallrosa Pekbibel bok! :-) Jättefin.

Egen tid

Igår var vi ifrån våra flickor för välbehövd egentid ihop, jag och maken.
3-rätters med vinpaket (dock alkoholfritt för min del) på Fiskekrogen i Göteborg.
Så himla trevligt och ljuvligt gott!
Mormor Anita var här och tog hand om barnbarnen, vilket alltid känns lika tryggt. Denna gång fick hon dock natta dem själv med, och det är inte det lättaste då vi vant dem vid att de får varsin vuxen och egentid vid nattning utan syrran. Men givetvis löste mormor det med!
Vi var inte hemma förrän vid halv elva, då hann vi förbi en annan restaurang och möta upp vänner från Stockholm där som vi inte träffat på 1 1/2 år, och prata i en dryg timme. Det var riktigt länge sedan sist jag kom hem så sent. (Jag vet, halv elva är inte sent egentligen)
Det var en fantastiskt trevlig kväll som laddade batterierna ordentligt!
God mat, tid på tu man hand med kärleken och umgänge med långväga vänner -underbart!
Underbart var det också att se ljuvligaste små döttrarna sova sött i sina sängar då vi kom hem.
Mormor kan hon! ;-)

Hon går!!!

Idag fredagen den 10 September tog Amanda sina allra första steg på egen hand! Drygt två veckor innan 1-årsdagen. Själv missade jag de allra allra första stegen som hon, enligt Oscar, tog i hallen på väg mot gåbilen. Det var tydligen bara två väldigt korta och försiktiga steg innan hon nådde fram och högg tag i bilen. Lite senare tog hon ytterligare två-tre små steg till mig! Jublande glädje! Vår lilla tjej går snart. Det är stort! Hon är inte stabil på något sett, men provar och försöker i alla fall. Just nu handlar det ju om att våga och att testa, testa, testa. Och testar gör hon mest hela tiden, Det känns som att hon står mest hela dagarna numera. Idag reste hon sig dessutom upp i barnstolen vid middagen -dags att använda bältet och spänna fast henne i matstolen!

Elly är också på gång, men verkar inte lika ivrig. Hon kryper ju så himla bra och SNABBT! ;-)

Borstat EFTER vällingen

Jodå, vi är lydiga föräldrar vi, som lyssnar på stränga tandläkares förmaningar.
Ikväll borstade vi lite försiktigt tjejernas tänder efter kvällsvällingen vid nattningen.
Hör och häpna, det gick finfint! De märkte knappt av det, ska ju sägas att det är snabbborstning som gäller, och sen snabbt in med nappen efter så somnade de lika lätt som vanligt efter. Tiptop! Hoppas nu bara att det inte bara var nybörjartur...

Format som ett hjärta

Smittkoppor heter det ju inte, utan svinkoppor. Men det är iaf vad vi fått konstaterat på BVC idag att ena dottern har. Började som en liten liten blåsa i ena ljumsken, precis så att blöjan täcker, och sen sprack den och eftersom vi inte visste vad det var smörjde vi det med kräm då vi antog att det var blöjeksem. Kanske var det just smörjandet av kräm som sen gjorde att märket/blåsan spred sig och växte. Nu är det nog ca en vecka sen vi först upptäckte det och idag traskade vi så iväg till BVC för att få rätsida på vad det var och hur det skulle behandlas.

-Svinkoppa. Smittsamt? Jo, fast mest om det sitter i ansikte etc som barnet ofta och lätt själv pillar på. Men då den sitter som den gör så är smittorisken minimal. Vi ska givetvis tänka på att tvätta händerna noga efter blöjbyte, men det gör vi ju alltid ändå så klart.

Fick i alla fall en bakteriedödande och uttorkande tvål på BVC som vi nu ska använda och som ska få den att tyna bort inom några dagar. Toppen!

Som ett litet hjärta ser det ut.

Idag var vi också hos tandläkaren för första gången. Fast det var mest bara en massa prat och föreläsning till oss föräldrar om tandvård för de små. Lite läxade blev vi också, borsta tänderna på dem morgon och kväll och på kvällen EFTER vällingen. Ojoj, det har vi ju inte direkt gjort. Efter kvällsvällingen vill vi ju att de ska somna så fort som möjligt egentligen. Men ska bli ändring nu. Hon var också negativ till majkrokar och smörgåsrån, då de innehåller söt majs och stärkelse... Fast då våra tjejer är flitiga på att dricka vatten som sen sköljer rent tänderna, oroar vi oss inte särskillt! De fick varsin fin tandborste i alla fall och en liten tub barntandkräm.

Nästa gång de ska till folktandvården är då de fyllt tre år!

trött

Hjälp vad vi hållt igång på sistone, jag och småbrudarna!
Helt slut nu på kvällen ju...
Igår var vi iväg i Tuve, Göteborg på deras öppna förskola som har speciellt varannan vecka med tvilling-öppet. Oscar skulle dessutom iväg på utbildning och åkte hemifrån redan kvart över sju, så jag var själv med de små från det att de vaknade på morgonen och fick greja med alla morgonbestyr själv. Men det gick finfint och jag lyckades t.o.m. hitta till den öppna förskolan utan hjälp av navigator! ;-)
Det var lite kul att det bara var tvillingar som samlades för sångstund och samvaro, trist bara att mina tjejer var de absolut äldsta där igår. De andra var bara 3, 4 och 6 månader gamla. Så inte såå mycket utbyte av tips osv för mig. A och E tyckte nog också att det mest var bebisar, de kröp ju inte ens, kunde man väl inte leka med heller. hahaa. Fast söta var de allihop!

Idag åkte pappa Oscar iväg tidigt igen, nu för morgonmöte på jobbet, så jag fixade allt på morgonen igen och så drog vi iväg. Idag för Baby Café på vår egen Öppna Förskola. Det var nice! Grannflickan som tjejerna leker med ibland, var där med, och två tvillingpar som vi träffade på tvillingutbildning då vi alla var gravida, och en mamma som gick i vår föräldrautbildning. Kul med folk vi känner igen!
Baby Cafét har bl.a. en jättemysig rytmikstund där barnen får låna maraccas och spela på. Synd bara att det bara är tre gånger till som vi är välkomna dit, då det endast är för barn upp till 1 år.
Efter Baby Cafét åkte vi hem för lunch och sovstund, sen var det dags för Babysim.
Även idag gick simmet kanon! Men ikväll är ordet TRÖTT för oss alla tre. Det tar på krafterna med alla dess aktiviteter.

Imorgon kl.08.10 har tjejerna dessutom tandläkartid, sin allra första. Så någon sovmorgon är det inte tal om imorgon heller! Livet med två små, jag säger då det. Håll igång, håll igång, håll igång.
Hoppas nu bara att jag lyckas komma iväg i tid och att jag hittar rätt på folktandvården! :-)

Det händer så mycket nu!

Tjejerna utvecklas i ett rasande tempo nu!

Varje dag känns det som att vi upptäcker något nytt som de lärt sig. Båda två kan nu resa sig till stående direkt från golvet utan att ta stöd av möbler och dylikt. De kan själva resa sig upp mot gåvagnen/gåbilen och gå med den, samt snyggt manövrera och lyfta och vända om de kör emot något eller behöver svänga runt ett vägghörn.

Häromdagen fann jag Amanda sittande i gåvagnen med Elly bakom handtaget, helt själva lekte de så ihop. Mina stora flickor!

Tänk om de blir varandras bästa lek-kamrater, det vore fantastiskt. :-)

Nolhaga park

Idag när Oscar kom från jobbet packade vi in tjejerna, vagnen och skötväskan i bilen och körde till Alingsås. (japp, bilen är tillbaka och rullar)
Det var så himla fint väder idag så vi passade på att göra en söndagsutflykt i solen. Snabb sväng förbi hamburger-stället för att plocka med mat till oss vuxna och sen picknick i Nolhaga Park. Tjejerna fick också ha picknick, fast med sin medhavda barnmat. När vi alla var mätta och nöjda gick för att titta på djuren.

Tjejerna står och tittar på Mufflonfåren.

Sen tittade vi på fåglar, här gäss..

Oscar matade dem med kex, spännande tyckte Elly..

...Amanda ville hellre ha kexet själv..

...fast lite spännande var det ändå!

Det var en härlig höstutflykt som vi nog kommer att göra om flera gånger!
Nolhaga Park är perfekt för barnfamiljer -stora gräsytor, kul lekplats, bänkar med bord och massor av djur att titta på. Djurparksdelen, Barnens Lantgård (tamdjur) är dock öppen Maj-September mellan 10-16, så vi missade en del av djuren idag då de redan var intagna för natten.
Men tjejerna tyckte det var skoj med de djur vi såg.

Nya tänder

Nu har båda två minsann fått sin femte tand!
Eller ja, bådas femte tand sticker upp så att man kan se den som en liten liten tagg och man kan känna den om man sticker in ett finger. Kanske var det den tanden som störde Amanda häromnatten? Elly har sin nere och Amanda sin uppe.

Ny trend

En hel vecka i sträck har nu tjejerna sovit hela natten i sina egna sängar!
Ja, eller Elly har gjort det hela vecka. Amanda vaknade ledsen flera gånger i natt och fick till slut ligga intill mig då hon emellanåt var nästintill otröstlig, liten.
Kanske är det tänder som spökar nattetid?
Bortsett från Amandas besvärliga natt, verkar det vara en ny trend för båda att sova i spjälsängen från kväll till morgon. Härliga tider!
Snart, snart, snart är det dags att flytta till eget rum med...

Bästa leksakerna är ofta de som är gratis

De roligaste sakerna verkar vara de som inte kostar en förmögenhet, enligt tjejerna. Häromdagen när jag höll på med mitt röjande och sorterande av saker (uppe i drygt 110kg nu!) som vi ska göra oss av med, tömdes flertalet kartonger som twinsen då fick att leka med. Oj, vad skoj det var att sitta i en låda!

Jodå, mamma kan också!

Kartonglek även dagen efter.

up-and-stå

På barn och Baby mässan i Göteborg i våras vann vi en fotbollsdress åt en av tjejerna och då behövde vi givetvis fixa en till, så att båda kan få varsin!

Så det var bara att köpa Liberos Up-and-go och samla fotbollskoder på blöjpaketen för att kunna registrera på deras klubbsida och sen i utbyte få en fotbollsdress hemskickad. (Antar att de flesta av er sett sommarens TV-reklam för Liberos fotbollskollektion) Det blev dock något fel med vår beställning och det dröjde ett bra tag utan att vi fick dressen, så jag mailade dem på kundtjänst och fick så slutligen Sverige-dräkten med t-shirt, shorts och strumpor i gult & blått! Så nu har Elly och Amanda varsin uppsättning, rättvist ska det vara.

Elly har redan använt sina shorts, på ett av de sista babysimmen innan sommaruppehållet. Det är nämligen så att pappa Oscar brukar bada i Sverige-shorts, så då fick Elly ha sina shorts utanpå sina vanliga badbyxor, så att hon hade lika som pappa. De var enormt söta, far och dotter i lika badshorts. :-)

Så här ser Liberos fotbollsdress ut.

Up-and-go-blöjorna har vi använt till och från, inget som används för jämnan hos oss. Våra barn går ju inte.. Men de senaste dagarna har faktiskt Amanda lyckats resa sig upp till stående direkt från golvet, utan stöd från något annat! Vi är imponerade! :-)

Kanske borde blöjorna heta Up-and-stå....

Jag vet inte om kampanjen och erbjudandet om fotbollsdress med Up-and-go-blöjorna finns fortfarande, men jag tycker det var ett kul initiativ hursom. Tjejerna kommer vara super coola när de växt i landslagsdressarna och springer omkring som små fotbollsspelare! Halkskydd är det under strumporna med. Pluspoäng! ;-)

Jobbångest

Idag går Oscar tillbaka till jobbet efter en månads gemensam föräldraledighet med mig. Det känns tungt! Och då inte bara för Oscar som inte får umgås med tjejerna hela dagarna, utan även för mig som nu blir själv med tjejerna och alla bestyr och som förlorar det härliga i att ha en annan vuxen att prata med hemma.

Igår hade vi en dag som nog var ordentligt färgad av denna jobbångest.

Det mesta kändes motigt och vresigt för oss båda vuxna. Dessutom skulle vi ta oss in till Göteborg för tjejernas babysim, utan bil. Så då blev det ännu en tur med kollektivtrafiken för hela familjen Dubbelvagn. Inte det lättaste kan jag säga!
Bussresan till pendelstationen gick helt ok, men att ta sig upp till perrongen sen till själva pendeltåget med dubbelvagn, var i tuffaste laget! Vagnsramperna i de branta trapporna var helt klart inte gjorda för oss med tvillingvagn. Och varför så brant?! Tur att Oscar var med för det där hade jag aldrig fixat själv. Men upp på perrongen kom vi iaf. Sen skulle vi "bara" på pendeln också, kan ju säga som så att avståndet mellan pendeltåget och perrongen och det höga trappsteget upp till tåget från perrongen är allt annat än gjort för oss med barnvagn!! Än en gång skulle jag aldrig ha klarat av det själv, tur att Oscar var med.
Väl på tåget sen fanns det typ ingen plats att ha vagnen på heller så vi fick stå precis innanför dörrarna.. Ni kan ju själv förstå hur poppis vi var där bland de andra resenärerna, suck.


Tjejerna sov iaf hela vägen hemifrån och fram till simmet.

Babysimmet gick såååå himla bra igår! Märktes inte ett endaste dugg att de haft uppehåll. Båda tjejerna var stormförtjusta över att vara i bassängen igen och plaskade lyckligt i vattnet och skrattade glatt när vi sjöng de sedvanliga babysim-sångerna med tillhörande rörelser/övningar. Amanda var nog ändå den som överraskade mest, då hon dök som aldrig för igår. Elly brukar ju alltid vara framåt i vattnet, så henne märkte vi inte så stor skillnad på. Kanske har Amanda mognat ikapp i simmet nu efter uppehållet. Fantastiskt var det iaf att bada och plaska med dem igen! Vi är nu inne på Aqua Barns tredje kurs, Fisken.

Tjejernas simmärken, krabban och grodan.

Denna gång gjorde vi bl.a. den avancerade övningen där de ska hänga på vår rygg, genom att hålla fast sig i våra axlar/hals medan vi går eller simmar i vattnet. Till en början ska vi hjälpa till genom att hålla fast deras händer, men sen ska de förstå och klara att hålla fast sig själva. Och släpper de taget och ramlar i ska de få ta konsekvensen (dvs vi ska inte fånga dem i fallet, utan låta dem plumpsa i), sen ska vi dra upp dem ur vattnet och säga "jag sa ju att du skulle hålla fast". Amanda råkade faktiskt glida i vid ett tillfälle, men var lika glad för det. Underbart! För jag tyckte faktiskt i ärlighetens namn att det var en lite väl svår övning och något hårt mot de små att låta de ramla i vattnet bara för att de tappar greppet, de är ju fortfarande så små. Men jag antar att ledarna vet mer om sånt här än vi ovana och lite hariga föräldrar. ;-)

Resan hem var ungefär lika jobbig som resan dit. Kollektivtrafik är inte avsedd för oss med barnvagn och speciellt inte för oss med tvillingvagn, så är det bara!
Denna gången var tjejerna vakna och fick sitta i våra knä på tåget. Tågresor verkar dock inte riktigt vara tjejernas melodi. De satt otåligt och ålade sig ur våra grepp och kändes allmänt rastlösa och uttråkade. (Detta var ju deras första gång på tåg, bortsett från ditresan då de sov.)
Allt som allt var vi iväg i fem timmar (!) för en halvtimmes babysim...
(Fast då fikade vi i stan och matade tjejerna efter simmet med, innan vi tog tåget hem.)

Hoppas, hoppas, HOPPAS att våra bilar snart är körbara igen! Livet utan bil är så mycket krångligare!

Någon som har positiva erfarenheter av kollektivtrafik med barnvagn?