torsdag 24 september 2009

Blir inget av stora magen :-(

Just nu känns det ganska hopplöst!

Vi var på Östra för CTG och träff med förlossningsläkare igen idag.
Först fick vi vänta i ca 1 1/2 timme (!) innan vi äntligen fick träffa läkaren som ville att vi skulle ha gjort CTG:t innan vi träffade henne, så då fick vi göra CTG och sen tillbaka och träffa läkaren för vaginal undersökning. (AJJJ vad ont en sådan gör!)

Denna gång visade det sig att jag är öppen 3 cm (mot för en vecka sedan då det var 2 cm och utplånad livmodertapp), men det betyder INGENTING sa hon!
Läkaren vi träffade förra veckan gav oss falska förhoppningar när hon undersökt mej och gav mej då max en vecka innan de skulle vara ute.. Något som var vansinne att göra, enligt läkaren vi träffade idag. Visst, det skulle kunna dra igång inom några dagar, men likaväl dra ut på tiden ca 2 veckor.
Jag tappade hoppet totalt!! Och blev typ gråtfärdigt
-jag orkar inte mer..
Väntan är olidlig, jag får inte sova och alla runt mej tjatar
"kommer de inte snart?" och
"tvillingar kommer väl alltid tidigare!" etc.
(Jag vet att ingen menar illa med det dock, men nu känns såna kommentarer bara jobbiga och nästan hånfulla, jag har tydligen gjort det FÖR bekvämt för tvillingarna i min mage..!)

Läkaren förklarade att det inte finns någon som helst anledning att sätta ingång en förlossning i mitt läge då allt är så tiptop i graviditeten. Alla värden är jättebra och bebisarna mår kanon i magen, även om det såklart är tungt och jobbigt för mej med tvillingarna i magen nu i slutet!
Suck! Jag vet ju att hon har rätt, men just nu känns det sååå tungt.

Dessutom satte hennes undersökning igång massa jobbiga sammandragningar och bebisarna har sparkat som värsta vildarna hela dagen sen hennes retning och CTG:ts tryckande.

Kanske har vi fel, det finns inga bebisar att föda i stora magen utan bara en massa elak gas eller nåt!!!! Blir så frustrerad! Nu känns det verkligen som att varje dag är att gå över tiden, fast BF är först den 15 Oktober.

Snälla, snälla alla ni som har kontakter med högre makter; hör mina böner och hjälp mej vidarebefodra dem: Jag vill träffa mina bebisar snart och ha ut dem utanför min kropp så snart det är möjligt, tack!

2 kommentarer:

  1. Vännen, förstår att det känns jobbigt! Gick ju över tiden med 2 veckor med Olivia! Som jag skrivit tidigare, FÖRSÖK njut av denna tiden! Bebisarna kommer så småningom, det kan vi ju vara helt säkra på! (men visst förstår jag din frustration!!)
    Tänker på er massor och håller tummarna för att det ska hända nåt snart! Kram Camilla K

    SvaraRadera
  2. Jag förstår dig och önskar att jag kunde göra något!!

    Många kramar

    SvaraRadera