Inte så lätt!

Första natten utan amning var det ja... Det gick inte som vi tänkt riktigt.
Jag och Oscar hade pratat innan (och kommit överens om, trodde jag) om att no-matter-what så skulle det inte ammas, hellre då att vi byter av varandra under natten med tjejerna om det blir jobbigt för att de vill amma. Fast vi trodde nog egentligen inte att de skulle sakna amningen direkt.
Ca 00.30 vaknade Amanda och var sedan vaken i FYRA (!) timmar. Jag vyssade, vaggade, kramade, gosade, nynnade, sjöng vaggvisa, lät henne ligga tätt intill, ligga på min mage, ligga i egna spjälsängen, bytte blöja, gav vatten, satte på AC:n, stängde av AC:n och la på henne täcke, gav henne nappar -allt dock utan resultat!

När hon hållt mig vaken i knappt fyra timmar och jag höll på att bli tok på sömnbristen gick jag in till Oscar som låg i gästrummet med sovande Elly. Svaret jag får av honom då jag säger att vi varit vakna i fyra timmar är då: Men amma henne då..!
Det var den hjälpen det. Vi skulle ju inte amma!
Men efter Amandas tortyrmetod (att inte låta mig få sova) gav jag till slut efter och ammade henne iaf, sen sov hon.... *suck*

...till klockan halv åtta i morse.
Glad som en lärka satt det lilla charmtrollet då i sängen, pigg som bara den och gav mig en kram, skrattade och log brett med glittrande ögon -givetvis smälter jag då! Hon vet hur hon ska spela sin mamma...
Tio minuter senare var det bara att gå upp. Elly klarade hela natten utan amning!
Nytt försök i natt. Men nu får nog Oscar ta Amanda, även om han påstår att även Elly var kämpig till och från under någon timme i natt.
Nu har båda fått sin välling och är på stålande humör. Nu ska bara jag vakna med, hahaa. ;-)