Första tågresan

Så skulle jag och flickornas mormor ta oss till Ystad för att fira jul. Pappa Oscar skulle jobba ytterligare några dagar och sedan ansluta tillsammans med flickornas farmor till julfirandet någon dag innan julafton.

Tanken var att vi skulle ta nya bilen (vår splirrans kombi) och Oscar, hans mamma och flickornas moster köra ner med farmors bil, men ack så blev det inte alls!

Den kvällen då min mor kom från skåne vägrade nya bilen helt att starta! WHAT liksom?!

(Tur att snälla grannen kunde hämta henne på stationen åt oss, då Oscar stod handfallen med döttrarna och tvärdöd bil och en svärmor väntande på stationen.)

Det visade sig sedan att bilen av någon outgrundlig anledning ändå startade några timmar senare så Oscar tog den till jobbet dagen efter för att säkerställa att det hela var en engångsföreteelse inför vår bilresa till skåne. Men se någon engångsföreteelse var det inte! För sen blev han stående med den... Som väl är har vi köpt bil med lååååång nybilsförsäkring så bärgare kom snabbt och hämtade den för genomgång av bilmekaniker.

Mindre väl var det att det hände så tätt inpå jul! Tio bilar före oss i kön på bilfirman, så knappast att den skulle bli klar eller ens tittad på innan julafton, var beskedet. Skit och åter skit!

Hyrbil erbjöds vi visserligen, men BARA I FYRA DAGAR! Vilket ju inte på långa vägar var tillräckligt inför vårt långväga julfirande. Därför fick tjejerna sin första tågresa istället.

Flickornas första tågresa!

Och det funkade över all förväntan att åka tåg med de små. De tyckte allt var jättespännande och de var glada och nöjda hela resan! Vi bokade platser på tåget med bord så vi fick ett bord för fyra och tjejerna fick varsin sittplats med, fönsterplats.

Spännande att titta ut från tåget!

Resan till Malmö tog ca 3 timmar och sen var det en halvtimmes väntan i Malmö innan pendeltåget till Ystad gick. De var vakna hela vägen till Malmö, men på tåget till Ystad sen somnade båda två innan vi ens hunnit lämna perrongen.

Väntar på stationen i Malmö.

Så himla roligt, för jag och mamma satte oss i en tyst kupé på pendeltåget och fick snabbt ett påpekande från en medresenär om att detta var just en TYST kupé och att hon ville förekomma oss. Men då jag känner mina döttrar och dessutom visste att de skulle somna tämligen fort, satt vi kvar. Och de sov sen hela resan och var således helt tysta! :-) När vi kom fram i Ystad gick så kvinnan fram till oss och berömde: Jag är såå imponerad av dina barn! Verkligen! Det hade aldrig funkat med mina barn..."

Kul att höra. Blev allt lite stolt ändå. ;-) Mina fina flickor, de kan sköta sig de.